Music everywhere!
Toner som uppstår genom att en eller flera sträng vibrerar. Rytmiska ljud slagna i en takt som får en att undra hur jävla snabb kan man vara? Texter så originella att man häpnar över textskrivarens påhittighet.
Tyvärr är den populäraste musiken tvärtemot vad jag just skrev. Den är tråkig, texterna är förutsägbara och man kan sjunga med fast man aldrig har hört en sån låt förut. Det gör ont i hjärtat på mig när jag tänker på att den sorts musiken är den som mest tilltalar folk.
Britney Spears, Christina Augilera, Måns Zelmerlöw, Darin, Justin Bieber, Eric Saade, Enrique Iglesias och flera.
Jag fullständigt hatar dessa artister! Kan hålla med om att det låter bra, men de har oftast inte skrivit den själva (Britney..) och ibland använder dom till och med auto-tuner (Enrique..). Det blir så fruktansvärt tråkigt i längden och jag förstår faktiskt inte personer som gillar sådan musik. Förlåt om någon tar åt sig nu, men pop kan ta sig i röven!
Nu tänker jag tipsa er om lite riktig musik, musik som bandet själv har skrivit, texter som är intelligenta och känslosamma, musik som jag gillar!
Som många vet tycker jag väldigt mycket om metal och rock, men det som inte så många vet är att jag tycker om väldigt känslosam musik också. Min musiksmak ändrar hela tiden beroende på hur jag mår och känner mig. Har jag nyss gjort slut med en tjej lyssnar jag först på extrem metal och sedan på väldigt sorglig musik och lyssnar på det väldigt länge och så har det nästan alltid varit.
Men nu följer lite musik som jag fullkomligt älskar!
Coldplay
Breaking Benjamin
Celldweller
Gojira
In Fear and Faith
Miss May I
Muse
Nirvana
Parkway Drive
Jeff Buckley
Damien Rice
Lars Winnerbäck
Det här får räcka tills vidare, men det kommer att komma mer! Det kan jag lova er.
Musiken är underbar, den ger mig en sorts lugnande känsla, får mig att glömma bort allt det sorgliga.
Musik är mitt liv och utan den.. skulle jag nog vara död vid det här laget.
"So save your breath, I will not hear
JAAA!!!
Nu är det en sån där speciell händelse att jag uppdaterar två gånger på en dag!
Dessutom har jag fixat lite med designen på bloggen, men mer kommer!
Fuck!
Goddag!
Jag är så jävla förbannad på min dator att jag kan ta med den till stenkrossen och slänga den i sjön eller i berget, bara den går sönder!!! Tänk att en liten fil kan göra sån skada...
FOLK! SE FÖR FAN TILL ATT HA ETT VIRUSSKYDD!
Dessutom ser ni att jag har lekt lite med HTML.
Så då har även jag fastnat
i den här nya trenden, eller nya kan man väl inte kalla det längre, som kallas att blogga. En blogg är som en online dagbok som alla andra kan se, har jag hört.
Screw that!
Den här bloggen kommer inte bli som någon annan blogg som någonsin existerat! (hoppas jag i alla fall!) Det kommer bli humor, tankar, mina åsikter, speciella händelser och framförallt MUSIK!
Jag ska försöka att inte skriva så mycket om vad som har hänt under dagen för då blir jag precis som alla andra "vanliga" bloggare.. Ärligt talat så tycker jag verkligen inte om bloggar som enbart går ut på vad som har hänt under dagen, det ska väl vara i så fall att det händer väldigt intressanta saker eller att jag antingen tycker väldigt mycket om personen i fråga eller att jag respekterar denne och därför tycker det är intressant att se vad som händer i den personens liv. Som Kissie... Eller så ljuger jag.....
Japp, jag ljuger.
Så jag kräver inte att ni måste följa den här bloggen! Kommer antagligen inte att uppdatera varje dag för jag kommer att glömma bort, men jag ska försöka! (men en sak är säker, max en uppdatering om dagen om det inte händer nånting väldigt speciellt)
Och nu kommer en liten del som kommer att återkomma i varje inlägg jag gör.
På tal om nånting helt annat: Mina gitarrer har blivit döpta och heter nu Blackie (akustiska) och Damien (elektriska). Fick en impuls att jag måste döpa mina gitarrer helt plötsligt. Fast kanske inte helt plötsligt sådär utan en msn-konversation var en liten bidragande faktor.
Okej, stor faktor.
Okej, om inte hon hade sagt att hennes gitarr hette något och påpekat att alla borde döpa sin gitarr hade jag aldrig kommit på tanken att döpa mina gitarrer.
Men nu är det gjort! Tack än en gång för att du fick mig på tanken. Du vet nog vem du är. Fast bara om du läser det här! Fast tänk om du inte läser det här?! Det får jag aldrig veta... om du inte helt enkelt säger att du läste det här..
ibland är jag ganska dum...
Men nu har jag plågat er tillräckligt och tänker avsluta detta inlägg. Designen kommer att ändras så fort jag får tid (alltså hjälp). Det sista jag säger är att de som inspirerade mig till denna sorts bloggskrivande är Måns Eriksson och Linus Olsson. Tackar!
OVER AND OUT!
