Herp derp

Återigen bryter jag mot min regel att inte berätta vad som har hänt mig men det skiter jag i, det e ju ändå mina regler!

Helgen tillbringades på Lemböte och det var fjärde året jag firade lilla jul där. Men nu är det över. Det här var nog sista helgen jag spenderade på Lemböte på väldigt länge. Kommer mest troligen bara hälsa på på sommaren när syster jobbar. Ska även skriva ut mig ur kyrkan så snart som möjligt.

Lördagen: Jag, Lucke, Marie och Andrea far ut och letar efter en gran i ungefär 2 och en halv timme. Vi hittade granen efter 2 timmar så vi släpa på granen i en fucking halvtimme i kanske 3-4 kilometer över stenar och myrar och allt satans skogskit. Och den var tung också! Jag och Lucke släpa den hela vägen och sen testa Marie och Andrea och de orkade släpa den kanske 10 meter.. Sen skulle den pyntas. Det var extra jobbigt för vi hade hittat en gran med extra stor stam så den välte hela tiden, slutade med att den fick stå emot väggen. 

Miss Gunilla var extra sur den här helgen också så det var förjävligt.. 

Middagen var god

"Gissa låten" och ringlekarna var kul

Usch, det är inte roligt att berätta vad som har hänt!!

nää, jag skojar (fast ändå inte) men det var nog helt okej ändå tills efter glöggen och pepparkakorna.

Det är natten mellan lördag och söndag som gjorde den här Lembötehelgen till den bästa någonsin. Har inte haft så här roligt på evigheter och det tack vare Annina, Minna och Mathias. Tackar så mycket får man väl säga!


På tal om nåt helt annat: Jag är så sinnessjukt glad just nu och jag älskar det! Som jag nämnt tidigare så ändrar musiken jag lyssnar på beroende på hur jag mår. Grejen e den att jag kommer inte på vad för musik jag blir glad av, det var för längesen.. Men jag håller på att leta! Blink gör mig alltid glad så ett band har jag i alla fall.

Hoppas ingen blir ledsen nu, men jag har inget mer att skriva. Det är snustorrt i skallen..



Joo, jag sov 18 timmar från söndag till måndag!


Inspirationen flödar!

Ibland kommer det helt enkelt. Man sitter där med gitarren och spelar en random låt och så börjar man spela nåt litet som man kommer på bara sådär och *poff* det blev en hel låt! Just det där har hänt under de senaste veckorna. Jag har stoff till en riktigt bra låt som kommer garanterat att spelas in så håll öronen öppna!

En låt som jag redan har spelat in klart tog över ett år att få klar och den ligger på facebook just nu, men en nyare och förhoppningsvis bättre version kommer snart upp. Kan berätta ungefär hur det går till för mig att spela in en låt:

Steg 1: Alla låtar har trummor och jag har inga trummor hemma så jag använder ett program för att simulera trumljudet. Det gör jag genom att lägga in noter i ett fönster och det tar ungefär några dar och när jag e klar så hänger datan sig och jag måste börja om.

Steg 2: Sedan är det basens tur. Jag har fått en bas av min kära morfar som funkar helt okej, men p.g.a dåligt ljudkort så får jag ej till det ljudet jag vill ha. Återkommer till det. Sedan när jag e klar med att försöka få till ett ljud brukar jag stänga ner och försöka igen senare och då går det bättre. Börjar spela in och när jag är klar följer

Steg 3: GITARREN! Först ska jag ställa i ordning, få micken på en bra plats, få alla sladdar utredda och få igång elektroniken. Sedan stämma gitarren koppla in den och få ett bra ljud i förstärkaren som är absolut jättebra! Sedan är det dags att spela in och spela rätt och det brukar ta några timmar. Sedan måste jag fixa med equalizern så jag får optimalt ljud och bara det brukar ta några dar.

Steg 4: Nu är det bara sången kvar.. Samma här, en jävla massa sladdar och nu måste jag hålla nånting för micken så att det inte låter när jag andas på den. Sen ska även den ställas in med equalizer och skit och för att säga sanningen.. jag har inte kommit igenom det här steget ännu så det kan ta några månader innan allt är klart.

Men det som tar längst tid är ändå att komma på själva låten och skriva text till den, det är riktigt jobbigt!


På tal om nånting helt annat: Det var ett tag sen och jag har sagt att jag skulle försöka uppdatera så ofta jag kan. Det gick åt helvete så nu säger jag så här: Jag uppdaterar när jag har nåt att skriva om eller bara vill få ur mig en massa random saker, kanske en historia dyker upp rätt som det e. But, You know what really grinds my gears? KYLAN! Den kan fara åt helvete.. När jag kommer och ska in i bilen for jag hela skon full med snö och så får jag knappt upp dörren. Så ska det skrapas is och allt möjligt. Sedan ska man köra på ishala vägar som fortfarande är ganska hala med vinterdäck och värmen kommer på precis när jag kommer till skolan.. Näe, det enda bra med vinter är nog julen och att man kan skida.

"Ät gul snö, det kan vara öl"

Brrrrrrrrrrr..

Längesen sist.


Ett spel har släppts. Ett spel i mängden av en massa andra spel, men just det här spelet är mer efterfrågat än alla andra. Så efterfrågat att folk köar klockan halv 12 på natten till realese-dagen. En av dessa personer var jag. Spelet var Call of Duty: Black Ops. Spelet är ett skjut-spel och det går helt enkelt ut på att döda varandra. Och varför är det här så mycket roligare än nåt annat spel? Ingen aning, men roligt är det!

Det är ganska konstigt hur spel kan påverka oss människor på det viset att vi till och med köar mitt i natten bara för att ha det. I går satt jag och spelade och såg att över 700000 var online! Och det bara på PS3, så tillsammans med XBOX360 och PC så blir det långt över en miljon (sen har vi dom som inte har Internet men spelar ändå)! Som sitter och dödar varandra. Ganska meningslöst. (enligt statistiken i spelet har alla spelare dödat 0,15% av världens befolkning, på 4 dagar.)

En vanlig matchen i spelet kan se ut lite så här:
Matchen börjar. Spelplanen är liten. BOOM! du är död.
Börjar om. Springer en stund. BOOM! du är död.
Börjar om. Springer en stund, ser en moståndare. Skjuter på honom. BOOM! Headshot! du är död.
Börjar om. Springer omkring lite till. Äntligen ser du en motståndare som inte har sett dig än och går fram och ska kniva honom. Precis när du är framme vid honom skjuter någon dig från sidan och du är död.
Börjar om. Äntligen skjuter du nån och han dör. Du springer vidare. Skjuter en till och en till och en till och en till... Matchen tar slut. Internet har laggat sönder och du åker ur matchen utan att några av dina poäng räknas.

Nog blir man förbannad när sånt händer..

Och jo, som rubriken säger: ni tjejer som har pojkvänner eller försöker få på g med någon så kommer inte få se så mycket av den killen ett tag framöver :)


På tal om nånting helt annat: Vintern närmar sig med stormsteg, bokstavligt talat! Jävligt kallt ute, bilen startar inte för att det e så förbannat kallt och jag fryser händerna av mig! Hade jag inte haft handskar skulle jag vara tvungen att amputera händerna p.g.a förfrysning nu!

Och alla minns onsdagen.. Jag kommer gåendes till min bil när jag ska hem och tänker "jäaavlar vad det snöar!" men inte mer än det. Sätter mig i bilen, får nätt och jämnt igång den, backar ut, kör ut från lusses parkering och testar att bromsa hårt. Bilen fortsatte som om ingenting hände och hade jag inte tagit i vägkanten hade jag fortsatt ner för hela vägen! Försöker köra uppför backen mot ÖHS och bara står på stället och kommer nästan ingen vart. Till slut är jag uppe på jämn nivå och det tog typ 10 minuter.. Jag tänker "Hur satan ska jag komma hem såhär?" så jag glider ner mot Avancia (bokstavligt alltså) och ställer mig där eftersom jag ändå ska jobba.

Allt det där skulle inte ha hänt om jag hade satt på vinterdäck.. Och summerat kan man säga att jag var som Bambi på hal is om ni inte orka läsa hela texten.

Back from England!

Så nu är jag tillbaka! Gissar på att många har saknat mig!!

Eller så inte..

Men i alla fall så ska jag berätta långt, utförligt och så detaljrikt som det bara går om min resa till the Great Britain, England, Manchester!

Sprit, fotboll och mera fotboll.

På hemresan hände dock lite mera (och nu bryter jag mot en av mina regler om att jag inte får berätta om vad jag har gjort men skitsamma!) och nu kommer en liten berättelse:


4 män skulle hem efter en resa full med sprit och fotboll. En tog ett flyg och vi tog farväl av honom. 3 män var kvar och dessa män åkte 2 kilometer från Arlanda tills resan fick ett abrupt slut. Bilen dog och vi fällde en tår för den, ty den for till himmelen. Döden kom och hämtade den efter en timme att den hade dött och medans vi tog farväl skickade vi röksignaler om att vi var strandsatta. Efter en halvtimme visste vi att vårt rop på hjälp hade nått fram när en gul bil dök upp från ingenstans och stannade framför oss! Vilken tur vi har, trodde vi. Bilen kördes av en inkompetent, kvinnlig invandrare som inte ens kunde prata svenska! Vi startade färden mot passagen till helvetet och det som egentligen skulle ta en timme tog en och en halvtimme. Skeppet som tog oss till helvetet gick först tre så ytterligare en timme spenderades med att vänta.. vi tog oss varsin korv och gick sedan ombord på skeppet. Till vår förvåning väntade vår döda bil på oss när vi anlänt, så då var det ingen tvekan om att vi kommit till helvetet.


Observera att denna berättelse är lite smått överdriven!


På tal om nånting helt annat: Fotboll.

En boll.
22 spelare.
Delat på 2 två lag.
Det går ut på att få in bollen i den andres mål.

Hur i helvete har den sporten blivit så populär? Jag menar, 20 vuxna män som springer som galningar efter en liten sketen boll och 2 stycken som ska se till att den inte åker in i mål?

75 223 stycken såg på matchen mellan Manchester United och Tottenham. Nästan 3 gånger hela Ålands befolkning! Det är sjukt! Men jag måste erkänna att även om jag inte är så jätte fotbollsintresserad så var det riktigt snygga grejer som hände på plan och stämningen på läktaren var toppen när ungefär 75000 skrek samtidigt!

Men nu ska jag ta och dra åt helvete!


See you in hell!



RSS 2.0